statusrapport:

jobb: älskar det oftast, men jag får gång på gång påminna mig om att man inte får slå barn, när alla barnen grinar och ropar och ska bli påklädda på samma gång. hittills har det gått bra, inga slag och inga skrik. börjar dessutom känna mig som en i gänget där, kommer bra överens med föräldrarna och tatjana som jag jobbar med är i min ålder och hon är jättekul. misstänker dock hon tycker jag är lite galen eftersom jag enkelt dras med i ungarnas lekar och dansar, sjunger och hoppar runt typ hela tiden. plus att jag non-stop försöker prata med henne typ på min knaggliga tyska.

kärlek: jag och amanda började en lek för typ en månad sen som gick ut på att vi skulle poängsätta alla killar vi ser och att vi måste hitta varsin tio-poängare före vi fick sluta. en verklig utmaning med tanke på hur fula tyskar är. amanda hittade sin robert enkes sorgemarsch, men jag hittade min först förra veckan. han är gorgeous! han bor nära dagiset och har nästan alltid parkerat sin lilla blåa bil utanför fönstret. han är lång, mulatt, har jättefina långa dreads, välpolerade kängor och yllerock, lite skägg och ungefär likadana glasögon som jag. idag såg jag honom för andra gången. funderar hårt på att lämna en förförisk p-bot åt honom eller nåt. det är det närmaste kärlek jag kommer för tillfället.

ekonomi: haha. bara jag skulle få min första lön nån gång så jag skulle ha råd att äta igen, byxorna börjar ramla av mig.

m a o har jag det fortfarande helt bra, något odramatiskt kanske, men okej.

jag kan ju lika gärna blogga

klockan är fasligt mycket och marie fragade just "varför pratar vi om gud 03:19 en fredagskväll?" pa MSN, sa ni kan tänka er nivan pa underhallning här. idag har jag ätit ananas och försökt spela lite ukulele. som den uppmärksamma läsaren kommer ihag fick jag en san av eva till födelsedagspresent och jag packade med den hit till naziland för att ha nat att sysselsätta mig med kalla vinterkvällar. jag kan ju säga att jag inte har varit sa aktiv pa den fronten ännu men idag plockade jag alltsa fram den. som vanligt när jag far nat infall och bestämmer mig för att spela nat instrument (blockflöjt, gitarr, trummor, saxofon, blockflöjt igen, munspel, ukulele, i den ordningen) sa tror jag helt ärligt att just det här ska vara mitt instrument, att nu upptäcks snart min gudagava, att locka fram undersköna toner ur valfritt instrument.

men talamod är inte nagot gudarna slösade pa mig, sa efter ett par lektioner eller försök, när inget mer avancerat än "bä bä vita lamm" producerats, skiter jag i det. alltid. som med allt annat. jag hatar saker jag inte är bra pa fran första början, jag orkar aldrig kämpa för nat. the story of my life... eller att jag är sa dum sa jag följer varje liten impuls jag far. ellen, ak till tyskland. SURE! ellen, ga pa efterfest med dom där. SURE! ellen, gör det där, pröva det där,smaka det där, stick en pincett i ett eluttag (det gjorde jag faktiskt en gang, jag var 14, hela huset blev svart, jag fick inte den minsta stöt ens, lat mig förtydliga, det var inte suicidalt, utan bara ren nyfikenhet, jag satt och plocka ögonbrynen pa golvet och sa rakade det vara ett eluttag bredvid mig, jag är fan som en apa), SURE!

i och för sig, jag angrar inte speciellt mycket jag gjort heller, det mesta har ju ordnat sig pa ett eller annat sätt. jag vet inte hur jag kom in pa det här, för egentligen skulle jag berätta att jag bet mig i tungan när jag at ananas (riktigt ananas, inte fran burk, en hel) och det sved utav helvete. sa nu vill jag aldrig mer äta ananas, även om det var min favoritmat mellan i tisdags och idag.

jag erkänner, jag är lite full. efter att experimentet bota din förkylning med glass inte funkade sa försökte jag idag med uppföljaren bota din förkylning med vodka. jag väntar spänt pa resultaten. jag är feberfri i alla fall, men det var jag redan innan jag började dricka. gills det?

förresten pratade jag med min bror idag och fick reda pa att han fyller 18 om tre manader. alltsa, jag visste ju att han fyller om tre manader, men jag trodde helt ärligt han fyllde sjutton. eller jag visste ju att han är sjutton nu ocksa i och för sig, men jag hade inte tänkt pa att han nagonsin nagongang kunde bli myndig. jag har just accepterat att min syster är 18 och hon fyller 19 om ett par dagar. i och för sig har hon fast jobb, sambo, katt och lägenhet och är tusen ganger vuxnare än jag nagonsin kommer bli, men hon är ända... julia. fick en liten alderskris där, om lilla butti puck fyller krogfylla och kvart-i-fyra-ragg, hur gammal är da jag? O_O.

musiktips fran jonne igen

locomotora kom ut med en skiva idag. dom är tydligen jonnes vänner. och det är riktigt riktigt bra. som OJ bra. den här är min favorit. med det säger jag godnatt.

guiltyyy!

andra dagen av sjukkarantän och jag haller pa att bli lite lätt galen. idag kom i och för sig kim förbi och höll mig sällskap, vi tittade pa 27 dresses och at glass och chokladpudding (känns som om det vore rätt att skrika giiiirl's night i falsett här ala det här

). när hon inte var här, vilket var största delen av dagen, ägnade jag mig bl a at facebooksnokeri. jag är rätt bra pa det ska ni veta. fick t ex reda pa att ett gammalt span har facebook. meddelade naturligtvis det här omedelbart at emmi.

ellen
xxx har facebook :D :D :D

emmeli
nå jyst så :D du kan jo böri skick mail via fb nu tå

ellen
tänkt liiti he jo

emmeli
då kan du jo vara mer anonym iaf...eller...

ellen
jona, ja har ju int alls hela namnet här me mellannamnsintialer och allt :D

emmeli
näääh...säg att he e bara ett alias

hon är clever, hon där emmi. nu ska jag se pa moon och dricka mjölk, lovely. och jo förresten. jag tänker bara säga det en gang, LÄS THE ROAD. den är alldeles, alldeles... *sigh* underbar.

let's have a cuppa then, shall we?

jag är sjukskriven idag, febern haller i sig och snoret rinner, och har därmed tid att göra massa nödvändiga saker, t ex skriva önskelista för julen. eller önskelista bara, skit samma när jag far det. men julen är ju näda i antagande sa, vi säger julen. för husfriden. i alla fall, hittills har jag hittat kaffemuggar;

speciellt hughs mugshot finner jag oemotstandlig. ni hittar dessa muggar och sa mycket mer som jag vill ha ( tex penguin classics-brädspelet eller factum-möblerna) här.

ja, just det...

.. jag har feber nu ocksa. great. men ett plus är att jag insag varför det var sa kallt i lägenheten. jag har inte haft pa elementen (eller PATTERIERNA!!!) pa hela veckan. och för att göra det ännu pinsammare, ett fönster var öppet. bra ellen. bra.

happy christmas you arse, i pray to god it's our last

här i tyskland har vi firat jul länge redan. i samband med att jag kom hit för tre manader sen plockade rewe och dom andra fram dom första chokladtomtarna. nu är julgranar framme pa torget och köper man tygkassar för att bära maten i, finns det bara bara sana med jultema att välja pa. och sortimentet av adventskalendrar, jeez! dom minsta är inte större än en tändsticksask (okej, lite större) och dom största är sa stora att en lucka skulle bli en rätt sa bekväm lägenhet för en dvärg.

jag kommer knappast bli ett fan av julen pa facebook nan gang, jag tycker hela jesu födelse är lite väl hypad. men jag är tacksam för jullovet och värmeljusen och alko-glöggen och pepparkakorna. och det är nat visst med julmusik. och ja, jag har latit mig dras med i den allmänna hysterin. min playlist just nu later som följer;


eventuellt pa top fem-listan över världens bästa covers.


för att jussi är kung.


elvis är egentlgien allt du behöver för att fa till äkta stämning.


en gammal favorit som aldrig blir sämre, oavsett arstid!


för att det är enda jul-skivan jag nagonsin ägt och man maste bara älska hanson, <3.

ich möchte in dein kopf wohnen

eva krusche heter min nya favoritkonstnär. hon har gjort dom ovan och hon har utställning här i hannover som bäst, jag sag en reklam-affisch om den idag. utställningen heter ich möchte in dein kopf leben och betyder jag skulle vilja bo i ditt huvud. det tycker jag är fint. ska ga och se utställningen om jag hinner nan dag.

annars är allt som vanligt, svininfluensan skördar offer efter offer verkar det som. atminstone offer i det avseendet att vara rädd för den. alla pratar om det, jag tror det är mer hysteriskt här än i finland eller sverige, folk är sa överlag rädda för att bli sjuka här. jag skulle för övrigt aldrig komma pa tanken att vaccinera mig, man ska inte leka med immunförsvaret sadär. dessutom, ät lite vitaminer och vitlök sa klarar du det mesta.

eller gör som jag gjorde, uppsök apotek. är förkyld maximus och efter att ha uthärdat jobbet idag gick jag in pa ett och köpte aspirin. här maste man förresten fraga efter allt, enda man far ta själv är typ bindor och plaster. resten är endast diskförsäljning. sa, jag fragade efter aspirin, eftersom det är enda värkmedicinen jag vet att dom har här ocksa. vet ni vad jag betalade för 20 sketna tabletter? fem (5) euro och tjugo (20) cent. !!!. vad kostar dom i finland, 1,98 typ. jag höll pa att säga, nej, jag vill inte ha dem längre at tanten i kassan, men det skulle vara för pinsamt. jag hatar när man maste fraga efter saker, man kan ju inte röra vid allt och jämföra priser och sa. det finns säkert nat lika bra lagpris-alternativ för typ trettio cent, bara att jag inte vet namnet pa det. ja, om dom inte funkar nu, sa stämmar jag apoteket för allt för dyr och falsk marknadsföring.

nu ska jag ater en gang krypa under täcket (enda sättet och överleva i en tysk lägenhet, eftersom det är skitkallt i dom) och läsa the road och äta nudelsoppa.

from deutschland with love

det här är den största hiten här d'jour. jag hör den utan överdrift ca 3 ganger om dan. men den är onekligen rätt catchy. speciellt när cari sjunger med pa blandad engelska och tyska; "i build ne stadt for dich...". hehe.

sa gar en helg ifran vart liv...

denhär helgen har jag tampats med förkylning och lätt feber, bakfylla, funderingar över vad jag ska göra pa jul och cari, kim och amanda. dom sistnämnda var svarast att besegra, hehe. vi har suttit i "min" lägenhet (är lägenhetsvakt at mario sa länge han njuter av vad de nu än har i portugal i portugal) och druckit gin&tonics, ätit spaghetti med köttfärssas, varrullar och plättar med nutella och glass. lyxigt värre.för en halvtimme sen körde jag ut dem vänligt men bestämt, jag känner att jag behöver lite tid för mig själv, jag är trött och flunssig, bakfull och allmänt osocial bara. jag ska läsa massa bloggar, städa lite här, se pa lite blossom (snart sett igenom hela serien, wonderful!) och sen ga och läggamig under dubbla täcken och börja läsa the road av cormac mccarhty.

imorgon ska jag jobba igen, mitt älskade lilla jobb, massa tvaringar som springer runt och skriker eller plötsligt kryper upp i famnen pa dig och du far nästan lite tarar i ögonen för de är sa söta. speciellt när de försöker lära sig imse vimse spindel pa svenska och de skrattar sa hjärtligt när du gör rörelserna att deras nappar ramlar ur munnen pa dem. det är sa underbart! enda minuset är att tvaaringar har en underlig böjelse för bröst. jag har en liten hand ner i min urringning typ hela tiden. femte gangen ben kikade ner i min tröja fick jag säga at honom pa skarpen "du maste alltid fraga före du vill titta pa en flickas tuttar, okej?" han bara skrattade.

förresten!!! är det nan i tusen sjöars land som kan ga och se den här föreställningen, smygfilma den och skicka bandet till mig? jag betalar!

es gibt nur ein robert enke

var var du när du fick veta att lady di hade dött? jag var hos gäddnäsas, hade sovit över där eftersom vi firat villaavslutning kvällen innan. pa morgonen fick jag veta det när fadern i huset sa det at oss.

var var du när du fick veta att anna lindh dött? jag satt pa gagatan med soffa, inni, tua och säkert andra. inni läste det pa nätet pa sin mobil.

var var du när du fick veta att michael jackson dött? hos heidis i krapula eller i fyllan, heidi läste det pa facebook.

dom här tre tycker jag visar tre olika stadier av mitt liv och ocksa hur utvecklingen gatt framat. den fjärde är lite annorlunda.

var var du när du fick veta att robert enke dött? enkelt, jag gick i hans sorgemarsch i hannover.

true story. jag och amanda var pa väg in till stan och väl inne vid kröpcke (som är en klocka mitt i centrum) var det massa folk där. dom började ga mot samma hall allihopa, sa ja, vi följer väl med da tänkte vi och kollar vad som händer. när vi började titta runt oss insag vi att vi var omringade av folk med die roten-halsdukar, jackor, tröjor, kepsar... ja, ni fattar. da säger amanda "jaaa, men han malvakten dog ju igar".

sa jag var med och sörjde enke före jag visste att han var död. typ. vi marscherade med resten av hannover (det var seriöst sjukt mycket folk, gator var avspärrade i hela stan) fran kröpcke till fotbollsstadion. där sjöng vi (ja, snarare dom) nagra fotbollsramsor och sen gick vi därifran. det var faktiskt lite sorligt, jag tyckte sa synd om dom riktigt hardcore-fanen, fever pitch-fanen som lever för die roten. jag tyckte ocksa synd om mig själv ,eftersom jag skulle fatt ga gratis pa matchen mellan hannover och hamburg i söndags, men valde att inte ga för jag var för lat. tänk om jag hade gatt, da hade jag sett enkes sista match, nansin. attans.

pa den gladare sidan sa hade jag min första jobbdag idag pa dagiset. gick HUR bra som helst. jag är en mästare pa att charma barn, alla ungarna älskade mig efter första halvtimmen. och föräldrarna var ytterst nöjda med min insats "det är som du varit här för alltid" "du är jättebra med barn!". man tackar, man tackar... det är roligt att jobba där, huvudsakligen för att jag far betalt om jag ska vara ärlig eftersom jag är nästintill pank just nu. kul...

nu ska jag se ett avsnitt av flashforward (min nya favoritserie som jag av en slump fastnat för) och sen sova.

SCORE!

jag har fått extraknäck på dagiset paul går på, så det ska jag syselsätta mig med de närmaste veckorna. jag kommer också att couchsurfa lite runt i hannover, så igen får ni ha överseende med bristfällig uppdatering. men jag ska göra vad jag kan.

jag, jag, JAG!

föst skulle jag bara blåsa en farsdags-slängkyss till pappa och faffa.

se skulle jag ta några normala bilder, lite konstnärligt svartvitt sådär. men som ni märker på sista bilden så kunde jag inte hålla mig. jag MÅSTE se i kors.

sen fortsatte det bara. varsågod finland, from deutschland with love.

hangover in hannover

idag är det farsdag hemma. grattis pappa och faffa, jag önskar jag kunde vara i finland och äta tårta hos fammos med rödvinbär på och dricka kaffe ur små kaffekoppar och spela kort med magnus och kevin. det är ju sånt man ska göra på söndagar, även om dagens program har varit helt tillfredställande också; blossom-marathon (gud välsigne den TV-serien!), totalt slappande och frukost-middag runt klockan tre (för övrigt enda gången jag lämnat rummet).

igår drack jag öl med kim och mina två nya kompisar mario och mario. borde kanske börja kalla den ena för super-mario för att hålla koll på dem, men det vore kanske lite orättvist. men jag ska nog klara av att hålla reda på dem i alla fall, den ena mario är mexikansk och bög och den andra är tysk och musiknörd. plus att att han samlar på orkidéer, vilket jag finner oemotståndligt. det var en rätt lugn kväll, men trevlig.

i fredags, efter att polisen släppt mig HEHEHEHEHE, drack jag rödvin med dom två mariona och en ralf (jag tror guds straff för allt tyskarna gjort är att dom förevigt är dömda att gå med fula namn, jobbig för dom), det var också trevligt. jag börjar känna mig som en i gänget här. och min polisincident är faktiskt en ganska bra isbrytare. så intet ont som inte har nåt gott med sig.

he byri måra påå m a o.

kära dagbok, idag blev jag fast av polisen

true story. jag och amanda skulle lämna paul på dagis och skulle åka spårvagn, ett stopp. vi pratade lite om vi skulle köpa biljett eller inte, men neej, det är ju bara ett stopp och vi hade ltie bråttom. vi hann knappt sätta oss före vi hörde "guten morgen" och en fet liten tant frågade oss om biljetterna. jag hade ju ingen, plus att jag inte hade mitt pass på mig eller nåt överhuvudtaget, jag brukar inte ta med mig mina personbevis när jag ska gå typ 400 meter. så vad hände?

jo, feta nazi-tanten "måste" ringa polisen och en polisbil kom med två poliser, en yngre, rätt trevlig tjej och en äldre maktgalen lille adolf, som pöste i sin uniform. dom tackade feta tanten så mycket och sa "vi tar över från här", som om jag vore ett stort problem. dom kroppsvisiterade mig före jag fick sätta mig in i polisbilen. dessutom frågade lille adolf mig upprepade gånger om det var rätt uppgifter jag gett dem, om det var mitt verkliga namn, för dom kommer ändå och få reda på det! fattar du det, vi får reda på det!!!

ja, vi åkte hem hit efter mitt pass och mitt körkort och mitt visum och mitt sjukförsäkringskort (jag tänkte inte riktigt ordentligt i mitt upprörda tillstånd). ja, sen var det att åka till polisstationen i polisbilen igen, medan lille adolf satt och pratade över huvudet på mig om hur dum jag är och frågade misstänksamt "varför pratar du så bra tyska?" JA MEN FÖR I HELVETE URSÄKTA MIG ATT JAG INTE ÄR LIKA LAT SOM NI OCH FAKTISKT KAN ANDRA SPRÅK ÄN MITT MODERSMÅL. om jag hade nämnt att jag också pratar finska och svenska och engelska skulle dom väl ha tagit in mig i ett sånt där litet rum och skrikit "vem jobbar du för?!" mellan knytnävsslagen.

ja, hur som helst, på polisstationen fick jag skriva under nåt papper där jag bekänner mitt brott (som f ö kallas bedrägeri, som om jag skulle försnillat ett par miljoner eller så), alla papper var på finska, eftersom jag har rätt till dom på mitt eget språk. orkade inte börja tjafsa om finlandssvenska så jag läste snällt igenom papprena och skev under med darrig hand. you're free to go! MEN! om dom nånsin haffar mig igen tar dom fingeravtryck, DNA-prov och såna där mugshots. kul. inga bankrån på en tid fram över med andra ord.

alltså grejen är jag fattar ju att jag bröt mot lagen, bedrog tyska staten på 1,30 eller vad en biljett kostar, dom gjorde väl bara sitt jobb. egentligen. men behandlingen! herregud, vad gör dom med småkillar som snattar godis här, hänger dom vid solnedgången? hur som helst, jag sjunger gärna med i polis, polis, kartoffelgris nästa gång.

2.

jag lovade att berätta om två olika utekvällar, så här kommer berättelsen om andra kvällen. själva kvällen var i fredags, så alltså nästan en vecka sedan. kärntruppen bestod ännu en gång av mig, kim och cari. det finns foton, men tack och lov inga digitala, kim hade en riktigt old school engångskamera som är full av bilder på mig när jag bl a kissar bakom en bil.

jag orkar inte skriva så ingående som jag gjorde om förra, men jag drar det snabbt. det var caris sista kväll hos sin (hemska) familj så jag och kim skulle möta henne på tunnelbaneplatsen med varma famnar att gråta ut i och billigt vitvin från lidl (1,39 för en liter, farligt, farligt). sagt och gjort, vi träffade cari, gick til henry's (surprise, surprise) och köpte varsin öl. en öl blev till mera lidl-vin blev till cari spinger runt med lösvampyrtänder och skrämmer folk blev till att vi blev inbjudna till en arab-klubb, babel lounge av två tjejer som skulle dit. ja, varför inte liksom?

klubben låg nånstans i gränslandet mellan jakobstads stadshotell och tusen och en natt. runt väggarna satt små sällskap på sittpuffar och rökte vattenpipa (äppeltobak only, eller tja, vad vet jag vad de andra rökte, men det luktade i alla fall väldigt lagligt) och DJn spelade bara låtar som förmodligen ligger på topplistorna i abu dhabi. om ni typ mixar såna där muslimska böneutrop med justin timberlake kommer in rätt nära. totalt underbart!

eller ja, i början var det totalt underbart, vi dansade i flera timmar, typ arabisk folkdans, ingen kunde stegen men vi följde glatt med i alla fall. jag kände mig lite som rose i titanic när hon är på fest med tredje klassen. men senare blev det lite väl... intense. jag tror vi hamnade i arabmaffians näste här, det blev liksom lite spänd stämning efter att kim blev uppbjuden av en lönnfet afrokille och tre flintiga medelålders män började gräla om cari och jag.. ja, jag blev uppraggad av en kort kvinna i fyrtioårsåldern. fick t o m en ros av henne, men jag har tappat bort den.

vi bestämde oss för att gå därifrån, ingen av oss hade lust att bli värre indragna i alla deras draman. efter det tossade vi bara på runt i stan, åt en cheeseburgare här, pratade med några tyskar där, gick till sansibar men det var fullt och äckligt där. klockan sex kom jag hem, med caris vampyrtänder och numret till nån jan i fickan.

vad jag saknar er allihopa

speciellt när jag 00:19 tysk tid (dvs 01:19 finsk tid) får sms av eva; "under my umbrellen, ellen, ellen, jag saknar dig :-(". med tanke på tidpunkten misstänker jag eventuellt alkoholintag, men jag blir lika rörd för det. jag sakanr dig också eva. och jag saknar er alla andra också. men ändå, den värsta värkande hemlängtan har lagt sig. jag har likt kristina från duvemåla funnit mig i mitt öde, heh.