4 år

i 4 år har jag bloggat här. det är väldigt länge. det är 1460 dagar. på de 1460 dagarna har det hänt väldigt mycket. när jag började blogga här var jag 20 år, bodde med mariann i en lägenhet i åbo och studerade på akademin.

jag såg ut så här

jag festade som en studerande bör (och inte bör, herregud, vem dricker vodka rakt ut flaskan?!) och hade väl ganska roligt egentligen. eller så ser det ut på bilderna i alla fall. men jag minns inte mycket alls från festerna i åbo.

jag minns de timmar jag satt i duschen, jag minns en ständig ångest och en gnagande oro, bedövad med vodka (appearantly...), rakhyvlar och nagelsaxar. jag minns sömnlösa nätter och timmeslånga msn-diskussioner på tyska med mannen då, som var alldeles för gammal och rynkig och hade en guldtand (seriöst, guldtand, vem var jag kär i egentligen, kapten krok?!) och mat jag aldrig åt och kompisar jag bara mådde dåligt av. jag minns studier som gick åt helvete och jag minns inte alls egentligen hur illa däran jag var, men det var jag. riktigt, riktigt, riktigt lågt nere på botten.

det var många människor runt om kring mig som hjälpte mig. tog mig ur skolan, matade mig när jag var säker på att mat skulle kväva mig, pajade mig på ryggen, bokade psykolog-tid, skällde ut mig och tvingade ut mig. packade ihop mina böcker, städade ur lägenheten, såg till att jag kom hem och ringde mig dagligen.

men det var ju trots allt jag som till slut stängde av duschen, gömde undan rakhyvlarna, steg upp och gick vidare. det tog sjukt länge, typ fyra fucking år, men jag gjorde det. jag förlorade mycket på vägen, vann mycket mer och nu idag, har jag det bättre än någonsin (även om bloggen inte längre är lika intressant som då...)

jag är fortfarande ganska fucked up och barnslig och ansvarslös och neurotisk och jag har fortfarande ingen utbildning eller ens en plan på vad jag ska göra med mitt liv. jag är fortfarande helt labil och oförmögen att ha ett hälsosamt och fungerande förhållande och jag ljuger fortfarande ganska ofta.

men jag har i alla fall slutat dricka vodka direkt ur flaskan.

så tack och förlåt alla mina läsare, om nu någon av er har varit med från början. jag vet inte om jag ska känna mig smickrad eller creeped out över det faktum att någon överhuvudtaget orkar läsa det dravel den här bloggen oftast utgörs av. tack tack tack.

jag tror de närmsta fyra åren kommer att bli väldigt spännande.